<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
	<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Eoflaviano</id>
	<title>Iskomunidad - User contributions [en]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Eoflaviano"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Special:Contributions/Eoflaviano"/>
	<updated>2026-05-28T10:34:02Z</updated>
	<subtitle>User contributions</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.42.3</generator>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39316</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39316"/>
		<updated>2013-11-21T02:09:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Current Research Projects&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Cybersex in the Anti-Development State: Labor Politics and Life Histories &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
The UP Diliman Handbook on Academic and Authorial Integrity &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Toxic Biopolitics: Tracing Risk Discourses in the Philippine Cosmetics Industry &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mendiola: Memory and History of a Contested Space &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Asian Democracy Index &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Completed Research Projects &amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Consuming Piracy: Globalization, Digital Piracy, and Everyday Life &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Developing a Human Security Index for the Philippines: An Exploratory Study of Human Security in Conflict Areas &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mendiola Narratives: Memories of Mobilizations and Confrontations with the State &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Decade-Long Membership of the Philippines in the World Trade Organization &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Global Civil Society Movements: Dynamics in International Campaigns and National Implementation &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marxism in the Philippines &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
State-Civil Society Relations in the Context of Globalization (2004-2005) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Philippine Civil Society and the Globalization Discourse (2001–2003) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
People’s Initiatives: Engaging the State in Local Communities in the Philippines and Thailand (2000–2001) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Philippine Democracy Agenda (1995-1997) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Policy Issues, Responses and Constituencies: Exploring State-Civil Society Relations In Policy-Making (1993–1994) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
State of the Filipino People (1991–1992) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Political Dictionary for Community Organizers (1989–1991) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Development Cooperation: The Philippine Experience, 1978–1988 (1989) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Class, Clan and Coalitions: Transformation of Local Political Elites in Two Municipalities (Malabon and Navotas) (1988) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Status of Trade Union and Democratic Rights in the Asia-Pacific Region (1986) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Transnationalization, the State and the People&#039;s Movements (1986–1987) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Transnational Corporations in the Food and Beverage Industry: Focus on Coca-Cola and McDonald&#039;s Corporations (1981–1982) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Transnational Corporations and the Philippine Banana Export Industry (1980-1981) &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39315</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39315"/>
		<updated>2013-11-21T02:07:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Current Research Projects&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Cybersex in the Anti-Development State: Labor Politics and Life Histories &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
The UP Diliman Handbook on Academic and Authorial Integrity &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Toxic Biopolitics: Tracing Risk Discourses in the Philippine Cosmetics Industry &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mendiola: Memory and History of a Contested Space &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Asian Democracy Index &amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Completed Research Projects &amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Consuming Piracy: Globalization, Digital Piracy, and Everyday Life &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Developing a Human Security Index for the Philippines: An Exploratory Study of Human Security in Conflict Areas &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Mendiola Narratives: Memories of Mobilizations and Confrontations with the State &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The Decade-Long Membership of the Philippines in the World Trade Organization &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Global Civil Society Movements: Dynamics in International Campaigns and National Implementation &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Marxism in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; State-Civil Society Relations in the Context of Globalization (2004-2005) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Philippine Civil Society and the Globalization Discourse (2001–2003) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; People’s Initiatives: Engaging the State in Local Communities in the Philippines and Thailand (2000–2001) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Philippine Democracy Agenda (1995-1997) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Policy Issues, Responses and Constituencies: Exploring State-Civil Society Relations In Policy-Making (1993–1994) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; State of the Filipino People (1991–1992) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Political Dictionary for Community Organizers (1989–1991) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Development Cooperation: The Philippine Experience, 1978–1988 (1989) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Class, Clan and Coalitions: Transformation of Local Political Elites in Two Municipalities (Malabon and Navotas) (1988) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The Status of Trade Union and Democratic Rights in the Asia-Pacific Region (1986) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Transnationalization, the State and the People&#039;s Movements (1986–1987) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Transnational Corporations in the Food and Beverage Industry: Focus on Coca-Cola and McDonald&#039;s Corporations (1981–1982) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Transnational Corporations and the Philippine Banana Export Industry (1980-1981) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39314</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39314"/>
		<updated>2013-11-21T02:06:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Current Research Projects&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Cybersex in the Anti-Development State: Labor Politics and Life Histories &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The UP Diliman Handbook on Academic and Authorial Integrity &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Toxic Biopolitics: Tracing Risk Discourses in the Philippine Cosmetics Industry &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Mendiola: Memory and History of a Contested Space &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The Asian Democracy Index &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Completed Research Projects &amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Consuming Piracy: Globalization, Digital Piracy, and Everyday Life &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Developing a Human Security Index for the Philippines: An Exploratory Study of Human Security in Conflict Areas &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Mendiola Narratives: Memories of Mobilizations and Confrontations with the State &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The Decade-Long Membership of the Philippines in the World Trade Organization &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Global Civil Society Movements: Dynamics in International Campaigns and National Implementation &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Marxism in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; State-Civil Society Relations in the Context of Globalization (2004-2005) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Philippine Civil Society and the Globalization Discourse (2001–2003) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; People’s Initiatives: Engaging the State in Local Communities in the Philippines and Thailand (2000–2001) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Philippine Democracy Agenda (1995-1997) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Policy Issues, Responses and Constituencies: Exploring State-Civil Society Relations In Policy-Making (1993–1994) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; State of the Filipino People (1991–1992) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Political Dictionary for Community Organizers (1989–1991) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Development Cooperation: The Philippine Experience, 1978–1988 (1989) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Class, Clan and Coalitions: Transformation of Local Political Elites in Two Municipalities (Malabon and Navotas) (1988) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The Status of Trade Union and Democratic Rights in the Asia-Pacific Region (1986) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Transnationalization, the State and the People&#039;s Movements (1986–1987) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Transnational Corporations in the Food and Beverage Industry: Focus on Coca-Cola and McDonald&#039;s Corporations (1981–1982) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Transnational Corporations and the Philippine Banana Export Industry (1980-1981) &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39313</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39313"/>
		<updated>2013-11-21T01:58:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;nowiki&amp;gt;&amp;lt;nowiki&amp;gt;Insert non-formatted text here&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&amp;lt;/nowiki&amp;gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Current Research Projects&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Cybersex in the Anti-Development State: Labor Politics and Life Histories &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The UP Diliman Handbook on Academic and Authorial Integrity &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Toxic Biopolitics: Tracing Risk Discourses in the Philippine Cosmetics Industry &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Mendiola: Memory and History of a Contested Space &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The Asian Democracy Index &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Read newsletters here: http://www.upd.edu.ph/~twsc/research-GCSM.newsletter.html. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Find out more about the book &#039;&#039;Localizing and Transnationalizing Contentious Politics: Global Civil Society Movements in the Philippines&#039;&#039; here: http://www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/%28LookupAllDocumentsByUNID%29/0922DDE84F73CFABC125761D0024D6D4?OpenDocument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Marxism in the Philippines]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39312</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39312"/>
		<updated>2013-11-21T01:57:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Current Research Projects&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Cybersex in the Anti-Development State: Labor Politics and Life Histories &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The UP Diliman Handbook on Academic and Authorial Integrity &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Toxic Biopolitics: Tracing Risk Discourses in the Philippine Cosmetics Industry &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Mendiola: Memory and History of a Contested Space &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The Asian Democracy Index &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Read newsletters here: http://www.upd.edu.ph/~twsc/research-GCSM.newsletter.html. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Find out more about the book &#039;&#039;Localizing and Transnationalizing Contentious Politics: Global Civil Society Movements in the Philippines&#039;&#039; here: http://www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/%28LookupAllDocumentsByUNID%29/0922DDE84F73CFABC125761D0024D6D4?OpenDocument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Marxism in the Philippines]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39311</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39311"/>
		<updated>2013-11-21T01:55:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; Current Research Projects&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Cybersex in the Anti-Development State: Labor Politics and Life Histories &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The UP Diliman Handbook on Academic and Authorial Integrity &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Toxic Biopolitics: Tracing Risk Discourses in the Philippine Cosmetics Industry &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Mendiola: Memory and History of a Contested Space &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; The Asian Democracy Index &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Read newsletters here: http://www.upd.edu.ph/~twsc/research-GCSM.newsletter.html. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Find out more about the book &#039;&#039;Localizing and Transnationalizing Contentious Politics: Global Civil Society Movements in the Philippines&#039;&#039; here: http://www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/%28LookupAllDocumentsByUNID%29/0922DDE84F73CFABC125761D0024D6D4?OpenDocument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Marxism in the Philippines]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39310</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39310"/>
		<updated>2013-11-21T01:52:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt; &amp;lt;a href = &amp;quot;http://twsc.upd.edu.ph/research.html&amp;quot;&amp;gt; Current Research Projects&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; Cybersex in the Anti-Development State: Labor Politics and Life Histories &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Read newsletters here: http://www.upd.edu.ph/~twsc/research-GCSM.newsletter.html. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Find out more about the book &#039;&#039;Localizing and Transnationalizing Contentious Politics: Global Civil Society Movements in the Philippines&#039;&#039; here: http://www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/%28LookupAllDocumentsByUNID%29/0922DDE84F73CFABC125761D0024D6D4?OpenDocument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Marxism in the Philippines]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39309</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39309"/>
		<updated>2013-11-21T01:49:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Current Research Projects&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Read newsletters here: http://www.upd.edu.ph/~twsc/research-GCSM.newsletter.html. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Find out more about the book &#039;&#039;Localizing and Transnationalizing Contentious Politics: Global Civil Society Movements in the Philippines&#039;&#039; here: http://www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/%28LookupAllDocumentsByUNID%29/0922DDE84F73CFABC125761D0024D6D4?OpenDocument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Marxism in the Philippines]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39308</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39308"/>
		<updated>2013-11-21T01:47:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vision and Mission==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Current Research Projects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt; A Pilot Study of the Human Security Index in Eight Municipalities in the Philippines &amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Read newsletters here: http://www.upd.edu.ph/~twsc/research-GCSM.newsletter.html. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Find out more about the book &#039;&#039;Localizing and Transnationalizing Contentious Politics: Global Civil Society Movements in the Philippines&#039;&#039; here: http://www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/%28LookupAllDocumentsByUNID%29/0922DDE84F73CFABC125761D0024D6D4?OpenDocument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Marxism in the Philippines]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39307</id>
		<title>Third World Studies Center</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Third_World_Studies_Center&amp;diff=39307"/>
		<updated>2013-11-21T01:38:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;The Third World Studies Center (TWSC) of the [[University of the Philippines]] is an academic research institute based at the [[College of Social Sciences and Philosophy]] ([[CSSP]]), committed to analyze and develop alternative perspectives on Philippine, regional and global issues. &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC focuses on the following areas from a multi-disciplinary perspective:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Political Economy and Globalization&lt;br /&gt;
# Social Movements&lt;br /&gt;
# Authoritarianism and Democratic Governance&lt;br /&gt;
# Peace and Human Security&lt;br /&gt;
# Culture and Identity&lt;br /&gt;
# (New) Media and Technology&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==History==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC evolved from an inter-disciplinary colloquium of faculty members from different disciplines, brought together by shared perspectives sensitive to realities in the Third World. In 1977, the TWSC began to operate as a program affiliated with the Office of the Dean of the College of Arts and Sciences. The program started out with a small resource collection, a research team, a production unit for supplementary instructional materials, and a physical center for alternative discourse. On 29 March 1979, the TWSC was lodged as a unit in the CSSP. In 1999, the College Assembly endorsed the formal recognition of the Third World Studies Program as a full-fledged research center of the college. This was officially approved by the Board of Regents in 2000. Since its establishment, the Center has committed itself to the pursuit of intellectual competence in political economy, democracy and development, and to the promotion of progressive policy alternatives.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Mission/Vision==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC envisions itself as the premier social science research center of the University of the Philippines. Its mission is to develop critical, alternative paradigms to promote progressive scholarship and action for change by undertaking pioneering research on issues of national and international concern; creating spaces for discussion and dialogue; publishing original, empirically-grounded, and innovative studies; and building a community of activist-scholars and public intellectuals.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Staff==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Academic Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Ricardo T. Jose]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deputy Director:&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Perlita Frago-Marasigan]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Researcher:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Joel F. Ariate Jr.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
University Research Associates:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Elinor May K. Cruz]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Emerald O. Flaviano]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Miguel Paolo P. Reyes]]&amp;lt;BR&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Administrative Staff&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Administrative Officer:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Marilou V. Sustituido&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant V:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bienvenida C. Lacsamana&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Administrative Assistant I:&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ireneo F. Francisco&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Programs==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Core Programs&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Over the years, the Center&#039;s activities have broadened into four areas of work: &lt;br /&gt;
* Research&lt;br /&gt;
* Publications &lt;br /&gt;
* Training and Advocacy &lt;br /&gt;
* Exchange&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Research===&lt;br /&gt;
The TWSC has a long tradition of research on critical political economy, development issues, democratization, and governance. Research is focused on the search for progressive discourses and alternative paradigms. Guided by the principles of participatory research, the main objectives of the Center&#039;s researches are to develop Third World perspectives on various issues and to translate knowledge generated in order to promote actions for change or to improve existing local actions. Central to this process of knowledge transformation is the role of social movements and civil society, which the Center works closely with.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC&#039;s research agenda for the next three years is to document and analyze resistance and alternatives to neoliberal globalization in Southeast Asia and to locate spaces for policy intervention.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Current Research Projects&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Mendiola Narratives: Memories of Mobilizations and Confrontations with the State]]&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[The Decade-Long Membership of the Philippines in the World Trade Organization]]&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Global Civil Society Movements: Dynamics in International Campaigns and National Implementation]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Read newsletters here: http://www.upd.edu.ph/~twsc/research-GCSM.newsletter.html. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Find out more about the book &#039;&#039;Localizing and Transnationalizing Contentious Politics: Global Civil Society Movements in the Philippines&#039;&#039; here: http://www.unrisd.org/80256B3C005BCCF9/%28LookupAllDocumentsByUNID%29/0922DDE84F73CFABC125761D0024D6D4?OpenDocument&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[[Marxism in the Philippines]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Publications===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
One priority of the Center is to offer support for original research across a range of interdisciplinary themes. The Center regularly publishes research findings in a variety of forms: edited books, peer-reviewed journal, monographs, conference proceedings, and research reports. These publications contain the findings of different research projects undertaken by the TWSC staff, but are also more generally linked to the five main areas of research activity present within the Center.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an internationally refereed journal published twice a year by the Third World Studies Center, College of Social Sciences and Philosophy, University of the Philippines-Diliman. It provides a forum for critical and interdisciplinary perspectives on the Philippines and the Third World with special reference to political economy.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasarinlan is an open-access journal available at: http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/index&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Training and Advocacy===&lt;br /&gt;
The Center serves as a forum for the articulation and analyses of various issues, as well as a mechanism for dialogue and debate among scholars, governments and the larger society. TWSC-sponsored activities provide support for class instruction, especially in courses requiring discussions on contemporary social, political and economic concerns.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Training and advocacy at the TWSC is formally structured in the following clusters:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Training-Workshop&lt;br /&gt;
# Policy Dialogue Series&lt;br /&gt;
# Public Lectures&lt;br /&gt;
# Public Forums&lt;br /&gt;
# Workshops and Conferences&lt;br /&gt;
# Roundtable Discussions&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exchange===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Visiting Research Fellowship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In order to advance networking and collaboration among social science scholars locally and internationally, the Third World Studies Center grants research affiliation to students, faculty, and researchers who specialize in political economy and development issues, with particular interest in the Philippines. The affiliation offers institutional support and provides for a Visiting Research Fellow position in the university.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Volunteer-Internship Program&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC Internship-Volunteer Program is designed for undergraduate, graduate, and foreign exchange students of the University of the Philippines specializing in development studies, with particular interest in critical political economy, democratization and political culture. The program provides an opportunity for interns-volunteers to assist in and learn from the various research, publications, and training projects and activities of the Center. The TWSC internship is a non-salaried program and does not guarantee future employment in the organization.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Institutional Linkages&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The TWSC facilitated the signing of a Memorandum of Agreement between the University of the Philippines and various universities in Asia in order to promote exchange of faculty members and students, joint research in areas of mutual interest, and exchange of resource materials. &lt;br /&gt;
==Contact==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The Third World Studies Center is located at the basement of the [[College of Social Sciences and Philosophy]], [[Palma Hall]] (old Arts and Sciences Building), in between the [[Faculty Center]]/[[College of Arts and Letters]] and the [[Department of Psychology Building]]/[[Palma Hall Annex]]. It can be reached at the following address:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Third World Studies Center&#039;&#039;&#039;&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
P.O. Box 210&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lower Ground Floor, [[Palma Hall]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Roxas Avenue]], [[College of Social Sciences and Philosophy]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[University of the Philippines, Diliman]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Quezon City]] 1101&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Philippines]]&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Phones: +63 2 981 8500 ext. 2442 (Administrative Staff) and 2488 (Research Staff)&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Telefax: +63 2 920 5428&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Mobile: +63 926 710 2926&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: uptwsc@gmail.com&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
For Kasarinlan: Philippine Journal of Third World Studies&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
Email: kasarinlan@up.edu.ph&amp;lt;BR&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TWSC weblog: http://uptwsc.blogspot.com/ &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Facebook: http://www.facebook.com/up.twsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Twitter: https://twitter.com/UPThirdWorld &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on YouTube: http://www.youtube.com/user/2009TWSC &amp;lt;br&amp;gt; &lt;br /&gt;
TWSC on Academia.edu: http://up-diliman.academia.edu/UPTwsc &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
TWSC on Scribd: http://www.scribd.com/UPTWSC &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference==&lt;br /&gt;
[http://www.upd.edu.ph/~twsc/index.html]  Third World Studies Center website&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==See Also==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://journals.upd.edu.ph/index.php/kasarinlan/article/view/1461/pdf_86|  Proceedings: Third World Studies Center Thirtieth Anniversary]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman Admin}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{UP Diliman}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:UP Diliman]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39279</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39279"/>
		<updated>2013-11-19T05:44:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;h1 align = center&amp;gt;[[File:Poster.jpg|600px]]&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&amp;lt;i&amp;gt;Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;PROGRAMA&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;De La Salle University at&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Executive Director&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39278</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39278"/>
		<updated>2013-11-19T05:42:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;h1 align = center&amp;gt;[[File:Poster.jpg|600px]]&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;/b&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&amp;lt;i&amp;gt;Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;b&amp;gt;PROGRAMA&amp;lt;/b&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;De La Salle University at&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;i&amp;gt;Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;i/&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39277</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39277"/>
		<updated>2013-11-19T05:39:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;h1 align = center&amp;gt;[[File:Poster.jpg|600px]]&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong:&amp;lt;br/&amp;gt; &lt;br /&gt;
Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&amp;lt;i&amp;gt;Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
De La Salle University at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39276</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39276"/>
		<updated>2013-11-19T05:39:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;h1 align = center&amp;gt;[[File:Poster.jpg|400px]]&amp;lt;/h1&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong:&amp;lt;br/&amp;gt; &lt;br /&gt;
Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&amp;lt;i&amp;gt;Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
De La Salle University at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39275</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39275"/>
		<updated>2013-11-19T05:38:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg|400px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong:&amp;lt;br/&amp;gt; &lt;br /&gt;
Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&amp;lt;i&amp;gt;Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&amp;lt;/i&amp;gt;&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
De La Salle University at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39274</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39274"/>
		<updated>2013-11-19T05:37:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg|400px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong:&amp;lt;br/&amp;gt; &lt;br /&gt;
Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
De La Salle University at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39273</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39273"/>
		<updated>2013-11-19T05:36:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg|400px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong:&amp;lt;br/&amp;gt; &lt;br /&gt;
Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
De La Salle University at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39272</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39272"/>
		<updated>2013-11-19T05:35:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg|400px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1 align = center&amp;gt;Bonggang Bonggang Bongbong:&amp;lt;/h1&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt; &lt;br /&gt;
&amp;lt;h1 align = center&amp;gt;Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;/h1&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
De La Salle University at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39271</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39271"/>
		<updated>2013-11-19T05:34:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg|400px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h1 align = center&amp;gt;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;/h1&amp;gt;&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
De La Salle University at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39270</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39270"/>
		<updated>2013-11-19T05:28:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg|400px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
De La Salle University at&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Executive Director&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
TALASTASAN&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39269</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39269"/>
		<updated>2013-11-19T05:27:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg|400px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
De La Salle University at&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&lt;br /&gt;
Executive Director&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&lt;br /&gt;
TALASTASAN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39268</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39268"/>
		<updated>2013-11-19T05:26:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg|400 pixels]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
De La Salle University at&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&lt;br /&gt;
Executive Director&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&lt;br /&gt;
TALASTASAN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39267</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39267"/>
		<updated>2013-11-19T05:26:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Poster.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
De La Salle University at&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&lt;br /&gt;
Executive Director&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&lt;br /&gt;
TALASTASAN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39266</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39266"/>
		<updated>2013-11-19T05:26:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[File:Poster.jpg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
De La Salle University at&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&lt;br /&gt;
Executive Director&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&lt;br /&gt;
TALASTASAN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39265</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39265"/>
		<updated>2013-11-19T05:24:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[http://iskwiki.upd.edu.ph/index.php?title=File:Poster.jpg&amp;amp;oldid=39262#.Uor17ifCdA8]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
De La Salle University at&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&lt;br /&gt;
Executive Director&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&lt;br /&gt;
TALASTASAN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39264</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39264"/>
		<updated>2013-11-19T05:23:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Poster.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
De La Salle University at&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&lt;br /&gt;
Executive Director&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&lt;br /&gt;
TALASTASAN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39263</id>
		<title>Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=Bonggang_Bonggang_Bongbong:_Ang_Rehabilitasyong_Pulitikal_ng_mga_Marcos&amp;diff=39263"/>
		<updated>2013-11-19T05:20:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Example.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Thursday, November 28 at 1:00pm&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
Pulungang Claro M. Recto (Faculty Center Conference Hall), Bulwagang Rizal, &amp;lt;br/&amp;gt;Kolehiyo ng Arte at Literatura, Unibersidad ng Pilipinas, Diliman, Quezon City&amp;lt;br/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang &amp;quot;Bonggang Bonggang Bongbong: Ang Rehabilitasyong Pulitikal ng mga Marcos&amp;quot; ay ikatlong forum sa 2013 UP TWSC Public Forum Series na pinamagatang, &amp;quot;Marcos Pa Rin! Ang mga Pamana at Sumpa ng Rehimeng Marcos.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Matapos makapanumpa sa muling pagkapresidente noong Disyembre 1969 ay lumagda si Pangulong Ferdinand E. Marcos sa registry ng Malakanyang ng “Glad to be back.” Ang kanyang nag-iisang anak na lalaki, ang labindalawang taong-gulang na si Bongbong, ay ito naman ang sinulat: “Me next, I hope.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noong nakaraang taon, inilunsad ng InterAksyon.com ang memory project nitong pinamagatang “#NeverForget Martial Law.” Ang proyektong digital na ito, na paggunita sa ika-apatnapung anibersaryo ng pagdeklara ng martial law ni Marcos, ay kumalap ng mga salaysay mula sa mga biktima ng batas militar na nagsampa ng class suit laban sa estado ni Marcos upang maipaalala sa mga mambabasa kung ano ang kinailangang isakripisyo sa pagbuo ng Bagong Lipunan. Nilayon nitong bigyan ng mukha ang isa sa pinakamadilim na yugto sa kasaysayan ng ating bansa. Ang target—mga nakababatang henerasyon na masugid na gumagamit ng Internet, lalo na ng social media. Sa pag-alala, nilayun nitong hindi na maulit pa ang pagsasawalang bahala na naging daan sa mahabang pang-aabuso ng kapangyarihan ng rehimeng Marcos. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kaya naman mas lalong kagulat-gulat ang mga komento sa homepage mismo ng memory project na ito: hindi iilan ang nagsabing matahimik at maunlad ang pamumuhay sa ilalim ng batas militar ni Marcos, disiplinado ang mga Pilipino, at wala halos krimen sa buong bansa. Kinuwestyon din ang kahalagahan ng EDSA I at ang naging kapalaran ng bansa sa ilalim ng mga demokratikong lider na sumunod sa napatalsik na diktador.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ang mga sentimyentong ito ay matagal-tagal nang umiiral sa ilang mga social media networks, lalo na sa Facebook, kung saan may mga grupong tulad ng “Pres. Ferdinand Emmanuel E. Marcos,” “Bongbong Marcos,” at “Ferdinand ‘Bongbong’ R. Marcos, Jr. for President 2016 (BBM 2016).” Sa pagbabasa sa mga wall posts ng mga grupong ito, mahihinuha na ang paggunita sa batas militar at kay Marcos ay patungo sa isang hindi maipagkakailang political agenda—ang pagsuporta sa anak ng dating diktador, ang kasalukuyang Senador Ferdinand “Bongbong” Marcos Jr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nahalal si Bongbong Marcos sa senado noong eleksyon ng 2010—ang pinakaunang tagumpay sa larangan ng pambansang pulitika ng isang miyembro ng pamilya Marcos pagkatapos ng pagbagsak ng rehimeng Marcos. Una nang tumakbo at nabigo sa pagkapangulo si Imelda Marcos noong 1992 at 1998, at si Bongbong Marcos naman bilang senador noong 1995. Ayon kay Dr. Amado Mendoza Jr., propesor ng agham pampulitika sa UP Diliman, ang tagumpay na ito ay maaari ring basahin bilang patunay na ganap na ang political rehabilitation ng mga Marcos. Ang pagkahalal kay Bongbong Marcos sa senado ang pinakamatingkad na pagpapatunay sa mga pulitikal na tagumpay nina Imelda Marcos bilang Kinatawan ng Unang Distrito ng Leyte (Hunyo 30, 1995 - Hunyo 30, 1998) at ng Ikalawang Distrito ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan) at Imee Marcos bilang dating Kinatawan ng Ikalawang Distrito (Hunyo 30, 1998 - Hunyo 30, 2007) at ngayo’y Gobernador ng Ilocos Norte (Hunyo 10, 2010 - kasalukuyan).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Para sa iilan, tila napapanahon na para muling bumalik sa Malakanyang ang mga Marcos. Ilang buwan pa lang nakaupo sa posisyon si Bongbong Marcos, nagpahayag na si Imelda Marcos ng pagsuporta sa anak sa maaaring pagtakbo nito sa halalang pampanguluhan sa 2016 (Inquirer.net, Setyembre 13, 2010). Umuugong na rin ang mga bulong-bulungan para sa isang Presidente Ferdinand Marcos Jr. Ipinoposisyon ni Senador Marcos ang kanyang sarili bilang oposisyon sa kasalukuyang rehimeng Aquino. Tila tinitimpla na rin ni Senador Marcos ang sentimyento ng publiko sa tuwing magbibitiw ito ng mga pahayag na may kinalaman sa administrasyon ng kanyang ama. Matibay siya sa pagtangging nagnakaw ang pamilya Marcos sa kaban ng bayan habang nasa puwesto si Ferdinand Marcos, sa deklarasyong ang gobyerno ng US ang nasa likod ng pagpapatalsik sa puwesto noon ng kanyang ama, at sa pagsasawalang-bahala sa EDSA I. Ani Bongbong Marcos, hindi kayang tanggapin ng pamilya niya ang EDSA I dahil wala itong idinulot na makabuluhang pagbabago (Inquirer.net, Pebrero 22, 2010). Dagdag pa niya,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    Has poverty been alleviated? Is the wealth of the country more equitably distributed? Do we have more jobs available at home? Has there been a rise in the quality of our education? Are we self-sufficient in our daily food requirements? Is there less hunger? Crime? Insurgency? Corruption? Basic services? Health? (InterAksyon.com, Pebrero 24, 2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sa forum na ito ay tatalakayin at susuriin ang panunumbalik sa kapangyarihan ng mga Marcos sa pambansang pulitika, pati na ang epekto nito sa pagbubuo ng kasaysayan ng batas militar. Partikular na sasagutin sa forum na ito kung ano ang magpapaliwanag sa tagumpay ni Bongbong Marcos noong 2010. Tatalakayin din ang implikasyon ng tagumpay na ito sa pangkalahatang pag-aalaala ng rehimeng Marcos. Maaari bang sabihing may nagaganap na pagwawasto ng kasaysayan? Ito bang kanilang pagwawasto ng kasaysayan ay dahilan o epekto ng mistulang pagkamalimutin o pagkakaroon ng amnesya ng sambayanang Pilipino?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROGRAMA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:00 – 1:30&lt;br /&gt;
PAGPAPATALA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:30 – 1:35&lt;br /&gt;
PAUNANG PAGBATI&lt;br /&gt;
Ricardo T. Jose, PhD&lt;br /&gt;
Direktor, Third World Studies Center at&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:35 – 1:45&lt;br /&gt;
PAGPAPAKILALA NG MGA TAGAPAGSALITA&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1:45 – 2:05&lt;br /&gt;
Gerardo V. Eusebio&lt;br /&gt;
Lektyurer, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
De La Salle University at&lt;br /&gt;
Dating Campaign Operations Manager&lt;br /&gt;
Bongbong Marcos for Senator Movement&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:05 – 2:25&lt;br /&gt;
Butch Hernandez&lt;br /&gt;
Executive Director&lt;br /&gt;
The Eggie Apostol Foundation&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:25 – 2:45&lt;br /&gt;
Amado M. Mendoza Jr., PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Agham Pampulitika&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2:45 – 3:05&lt;br /&gt;
Ferdinand C. Llanes, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:05 – 3:50&lt;br /&gt;
TALASTASAN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3:50 – 4:00&lt;br /&gt;
PAGLAGOM&lt;br /&gt;
Ma. Luisa T. Camagay, PhD&lt;br /&gt;
Propesor, Departamento ng Kasaysayan&lt;br /&gt;
Kolehiyo ng Agham Panlipunan at Pilosopiya&lt;br /&gt;
Unibersidad ng Pilipinas-Diliman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Source : http://uptwsc.blogspot.com/2013/10/bonggang-bonggang-bongbong-ang.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:Campus Events]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Category:2013 Campus Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:TWSC Events]]&lt;br /&gt;
[[Category:2013 TWSC Events]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=File:Poster.jpg&amp;diff=39262</id>
		<title>File:Poster.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://iskomunidad.upd.edu.ph/index.php?title=File:Poster.jpg&amp;diff=39262"/>
		<updated>2013-11-19T05:15:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eoflaviano: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eoflaviano</name></author>
	</entry>
</feed>